Peace & love, this is it.





Hemkommen från peace&love precis. Känns så fruktansvärt konstigt att komma hem till de ehlt vanliga livet igen, med säng och allt. Lyxigt värre, I like it. Det var verkligen grymt kul och det blir svårt att förklara med ord. Det första som hände när jag öppnat den abvsolut första burken är att den blir attakerad av fågelbajs, HAHA. Det var en upplevelse. Men skit rensar magen, eller hur säger man?

När vi skulle checka in Soundtrack of ous lives var de så sega på att börja så vi döpte om de till soundcheck of our lives. tss. En annan artist som faktiskt kom trots ALLT var Pete Dorethy, han kom på riktigt, kan knappt fatta det själv och jag såg honom ändå. Han var hög som ett hus. Han körde både ett sologig och ett gig med bandet Babyshambles, asgrymt.

Man har ju inte ätit så himla bra, det har varit allderles för varmt för att äta typ. Det viktigaste var fan frukosten. Den käkade vi på Donken. Sita morgonen hade de slutat sälja riktig frukost så det fick bli skitmat direkt på morgonen, men det var nice, det var ju festival!

Jag hade tur, jag utsattes inte flör något direkt snusk som jag kanske hade väntat mig av fulla äckliga killar. Istället kom det bara fram snälla pojkar till mig. En villa titta på månen med mig, den andra gav mig en puss och den tredje sa att jag var vackrast på jorden, när jag satt på donken kl 8.00 på morgonen typ nyvaken.

Banden jag såg:

Laleh
Follow him to the end of the dessert
Hoffmaestro
Backyard Babies
Lars Winnerbäck
Johnossi
Soundtrack of our lives
Volbeat
Thåström
Lykke Li
Möthley Crue
Peter Dotethy
Babyshambles
Mando Diao

Peace, love and understanding


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0