Jobb är bra för plånboken men dåligt för bloggen har jag konstaterat. Blogga gör jag hur gärna som helst men jobbar gör jag nästan ofrivilligt, haha. Skumt det där.

Jag kom att tänka på en grej igår men hann jag inte dela med mig av tanken. Vart går igentligen gränsen för att skryta? Är man stolt över någonting vill man ju bara skrika ut det till alla i hela världen, men då är det ju stor risk att man får en skrytstämpel. Ska man i isålaff hålla käften över allt man är stolt för? Nej, det tycker jag inte. När man berättar sina stoltsaker måste man även ge tid och lyssna på vad den andra parten har att säga, annars blir det lätt bara rent skryt.

Jag har hittat massagestolen på jobbet med tre dagar kvar. Tur det kanske, för när man sitter där kommer man inte därifrån, knappt. Den är underbar.

Konstig bild kanske ni tänker, solglasögon inomhus? Det kan ju ni tänka! haha.

Nu är det dags för Sex and the city och couscoussallad!

En sak till bara, ta aldrig någon förgivet, du vet aldrig vad som kan hända imorgon.